..och hon blandar ihop sin kristna tro och naturreligion. Maathai fick fredspriset 2004 för sitt miljöarbete. Hon växte upp med katolska kyrkan, men tillhör också kikkuyufolket och har deras naturreligion. När hon fick veta att hon fått fredspriset planterade hon ett träd för att fira och tacka, vid foten av ett heligt berg i Kenya som tänks vara viloplatsen för deras gud. Deras tro verkar vara en sammanblandning av judiska tron och naturtro, vilket ju passar perfekt in i den gröna rörelsens inkluderande ekumeniska religion.
Hon har nyligen gått bort enligt Dagen.
Spiritual Journey - Wangari Maathai - Mother of Trees from 30goodminutes on Vimeo.
I videon ovan uppmanar Maathai kyrkobesökarna att tacka träd och buskar som de ser när de går ut från mötet, eftersom de hjälper till att ta hand om koldioxid.
Wangari Maathai är grundare av
greenbelt movement, och har säkert åstadkommit mycket som är bra, jag är inte ute efter att misskreditera henne. Vill bara peka på att hon med sin andlighet är en passande och perfekt företrädare för den nygamla gröna religionen, där man tillber naturen och dess krafter som gud. Jorden och universum är den "gud" som ska vördas och tillbes först av allt.
Från greenbelt movements hemsida:
"Has Environmentalism Lost Its Spiritual Core?
By Unattributed
Time Magazine
December 6, 2010
Environmentalism began as a religion. Certainly that's how paleo-greens like John Muir, founder of the Sierra Club, would have seen it. Muir was awakened to nature when he first explored Yosemite in the 1860s, and he felt it in a religious way — he called what would become one of the nation's first national parks "the grandest of all special temples of Nature."
